The Maine Fair - IGEN!

Denna gången hamnade vi på KoAktion och det var en upplevelse minsann.
Trodde aldrig jag skulle garva som jag gjorde.
Det var rena rama rappsånger som hördes från högtalaren. Jag kunde verkligen inte hålla mig. Blev så chockad medan alla andra var så superseriösa. Antar att det bara var jag bland bonnarna som inte var van vid denna musikaliska försäljning.
Bilden visar förövrigt den nyligen examerade Caleb som tränat upp kossan i fyra-fem år, och dess köpare. Pengarna går direkt till College-fickan!

4minuter non-stop rappsång! (ASG)

** Kvällen avslutades med att Siri och jag grät och skratta om vartannat när hon läste upp ett brev hon fått från vår fantastiska vän Therese "Therressan" UNDERBARA Samuelsson, över skype. Att lämna en sådan kompis hemma är jobbigt. De orden hon skrivit med papper och penna var bland det finaste jag hört. Det är min Therese det!
Känns ledsamt att inte kunna vara där och hjälpa henne flytta, eller ge henne en kram, eller säga öga för öga hur stolt jag är för att hon kommit in på (den perfekta) skolan (för henne) som hon länge velat plugga vidare på och sen ska ta sitt pick och pack till Varberg! Älskar dig Therese <3

Samtalet med Siri varade i 2½ timma(!) + en minut. Kors i taket vad tiden går när man har roligt. Vi gick igenom allt som vi kom på mellan himmel och jord. Pinsamma saker, roliga saker, saker som varit superbra, saker som varit skeetdåligt, aupairer, familjen, Therese, vänner -gamla som nya, amerikaner -tjocka som smala ;D, födelsedagar, upplevelser, socker, google-tanslate... ALLT nämdes och lite till! Nu kan man sova gott efter ett bra avslut på dagen, Love (A) **