Men in Uniform, jo jag tackar o dregglar!
2012-04-21 ♥ 05:04:00Google maps - Vägbeskrivning till Annapolis - PRINT!
Japp, så lite behöver man med hjärnor som mig och Hanna när man ska fara land och rike till den lilla huvudstaden i Maryland, 2 timmar bort.
Ja, okej. Vi körde fel två gånger. Första gången fick vi hjälp av en trevlig herre som hoppade in i en vit bil som vi sedan förföljde på rätt väg. När han vinkade av oss hade han INTE ögonen på vägen längre, så han krocka och dog...
Nej Förlåt! Man ska inte skoja så. MEN han hade inte ögonen på vägen riktigt och körde U-sväng in i den höga vägkanten och skrapade hela bilen riktigt rejält och det sista jag och Hanna hörde innan vi gasade på motorvägen var "Ppssssssssssssssschhht"...och vårat asgarv! (Jag är en hemsk människa!)
Ja, okej. Vi körde fel två gånger. Första gången fick vi hjälp av en trevlig herre som hoppade in i en vit bil som vi sedan förföljde på rätt väg. När han vinkade av oss hade han INTE ögonen på vägen längre, så han krocka och dog...
Nej Förlåt! Man ska inte skoja så. MEN han hade inte ögonen på vägen riktigt och körde U-sväng in i den höga vägkanten och skrapade hela bilen riktigt rejält och det sista jag och Hanna hörde innan vi gasade på motorvägen var "Ppssssssssssssssschhht"...och vårat asgarv! (Jag är en hemsk människa!)
A N N A P O L I S ! ! ! !
Ja, vart ska jag börja?
Vi hitta parkering - Awesome. Denna var på en hamn och jag och hanna strandsatte oss på en bänk med kaffe från termos och yoghurt till frukost och studerade en gigantiskt båt (trodde jag när jag såg den stora yatchen).
- Åh, en sån båt ska jag ha när jag blir stor.
- En sån? (Så pekar hon på den lilla ekan närmast.) - Jo, men precis!
Min egna karta över Annapolis! :)
När musiken slutade så var det pinsamt att fortsätta stirra så vi tog våra väskor och fortsatte promenaden till det okända, över bron!
Påvägen tillbaka så gjorde jag mitt absolut första dance dare innan vi hoppade in i bilen för att hitta vägen hem på första försöket! Awesome!
(Innan vi hann lämna Annapolis för gott så körde vi förbi en skön röst som kom från en kille med gitarr. Visade sig vara vår snygga "luffarkille" och vi lämnade staden med en ett leende från Honom till Oss! <3 - av igenkännande då han måste ha lagt märke till de 4 enorma ögonen som vägrade blinka^^ äsch då...)
Hemma väntade våra nyfunna vänner på oss i ishallen. Runt runt runt åkte vi en timma eller två och avslutade en alldeles underbar dag i en äcklig soffa, i en äcklig stundetlägenhet för att kolla på Crazy Stupid Love, med Ryan Gosling. Det slog mig först då hur perfekt amerikanska filmer är gjorda för amerikaner och deras humor... LOL!
Vi hitta parkering - Awesome. Denna var på en hamn och jag och hanna strandsatte oss på en bänk med kaffe från termos och yoghurt till frukost och studerade en gigantiskt båt (trodde jag när jag såg den stora yatchen).
- Åh, en sån båt ska jag ha när jag blir stor.
- En sån? (Så pekar hon på den lilla ekan närmast.) - Jo, men precis!
Min egna karta över Annapolis! :)
En promenad till Akademin stod näst på schemat. Efter att ha flirtat oss förbi (de snygga) vakterna var vi inne.
Så länge det inte stod något så oförståeligt som "DON'T ENTER" så undersöktes det av mig och Hanna.
Vi hamnade bland annat på ett tak, bak på en byggnad, helt öde bortsätt från två uniformkillar på en ballkong som bara stod tysta och stirrade på när vi irrade runt och försökte hitta in igen, då det gjorde mig förvirrad med skylten "Exit only" på alla dörrar. Hanna försökte förklara...
The walk of "fame"
När vi VÄL hittade en väg ner så blev det James Franco-inspirerade armhärvningar på den asfalterade marken framför huvudbyggnaden.
Efter en liten promenad i området så gick vi ut och tog oss en glass på bryggan. Svettandes. Mysig var det i vilket fall.
Så länge det inte stod något så oförståeligt som "DON'T ENTER" så undersöktes det av mig och Hanna.
Vi hamnade bland annat på ett tak, bak på en byggnad, helt öde bortsätt från två uniformkillar på en ballkong som bara stod tysta och stirrade på när vi irrade runt och försökte hitta in igen, då det gjorde mig förvirrad med skylten "Exit only" på alla dörrar. Hanna försökte förklara...
The walk of "fame"
När vi VÄL hittade en väg ner så blev det James Franco-inspirerade armhärvningar på den asfalterade marken framför huvudbyggnaden.
Efter en liten promenad i området så gick vi ut och tog oss en glass på bryggan. Svettandes. Mysig var det i vilket fall.
Med ny energi från den uppfriskande glassen så började vandringen utan destination. En sån spontan en.
Vi gick längs Main street och kollade i roliga och gulliga affärer som man bara älskar.
När vi gick som bäst i solen utan mål, så såg vi inte bara en eller två, utan MINST 200 (inte mig emot) vitt uniformsklädda vandrande män (och några kvinna) bara gå i ett långt led. Vi hoppade givetvis in i havet och snygga killar och följde efter - För så bra är vi! Diskret försökte vi ta kort på dom också. G i v e t v i s !
Den lilla staden Annapolis kryllade snart av vitklädda människor likt en myrstack kryllar av myror.
Svettiga av kärlek (vi döljer dregglet) gömde vi oss senare i ett hörn på starbucks med en kaka och lite kaffe. När vi blivit cold, ice cold, satte vi oss åter i solen och hittade en perfekt plats alldeles utanför, mitt framför änna sköna gatumusikanter. Vi satt där i en god timma och bara lyssna med våra öron åt ena hållet men med ögonen PÅ NÅGOT HELT annat åt andra hållet, nämligen ett gäng FlowerPowerMänniskor. Så sköna, så coola, så...underbara! Det var speciellt en kille som vad där mitt i smeten med det perfekt utseendet och "luffarstil"inspiretade kläder (på ett bra sätt). Han var nice!
Vi gick längs Main street och kollade i roliga och gulliga affärer som man bara älskar.
När vi gick som bäst i solen utan mål, så såg vi inte bara en eller två, utan MINST 200 (inte mig emot) vitt uniformsklädda vandrande män (och några kvinna) bara gå i ett långt led. Vi hoppade givetvis in i havet och snygga killar och följde efter - För så bra är vi! Diskret försökte vi ta kort på dom också. G i v e t v i s !
Den lilla staden Annapolis kryllade snart av vitklädda människor likt en myrstack kryllar av myror.
Svettiga av kärlek (vi döljer dregglet) gömde vi oss senare i ett hörn på starbucks med en kaka och lite kaffe. När vi blivit cold, ice cold, satte vi oss åter i solen och hittade en perfekt plats alldeles utanför, mitt framför änna sköna gatumusikanter. Vi satt där i en god timma och bara lyssna med våra öron åt ena hållet men med ögonen PÅ NÅGOT HELT annat åt andra hållet, nämligen ett gäng FlowerPowerMänniskor. Så sköna, så coola, så...underbara! Det var speciellt en kille som vad där mitt i smeten med det perfekt utseendet och "luffarstil"inspiretade kläder (på ett bra sätt). Han var nice!
Där hittade vi en rolig skylt och en fylleparty för vuxna där vi sneakade in bakvägen lite snyggt sådär. De torra 40åringarna stod "coola" och diggade genom att nicka huvudet lite smått till musiken med sin öl i handen, så jag och Hanna tänkte Ungdomliggöra stämningen på "after worken?" lite genom att börja bugga mitt i gluggen på dansgolvet och klardansade så fick vi en applåd från de som beundrades av våra gnistrande talanger.
Påvägen tillbaka så gjorde jag mitt absolut första dance dare innan vi hoppade in i bilen för att hitta vägen hem på första försöket! Awesome!
(Innan vi hann lämna Annapolis för gott så körde vi förbi en skön röst som kom från en kille med gitarr. Visade sig vara vår snygga "luffarkille" och vi lämnade staden med en ett leende från Honom till Oss! <3 - av igenkännande då han måste ha lagt märke till de 4 enorma ögonen som vägrade blinka^^ äsch då...)
Hemma väntade våra nyfunna vänner på oss i ishallen. Runt runt runt åkte vi en timma eller två och avslutade en alldeles underbar dag i en äcklig soffa, i en äcklig stundetlägenhet för att kolla på Crazy Stupid Love, med Ryan Gosling. Det slog mig först då hur perfekt amerikanska filmer är gjorda för amerikaner och deras humor... LOL!
Kommentarer
Postat av: Hanna
Med andra ord, vi kunde inte fått en värre dag!
Trackback
